Veckans avverkande

Veckans stunder har varit korta få men intensiva. Jag har långt ifrån hunnit skriva varje dag men när jag väl satt mig har det lätt hunnit bli fem sidor text på bara ett par timmar. Nu har han äntligen tagit sig en bit och det har fått hända lite mer än bara krig och död. Död är det förstås fortfarande, vad vore det annars i denna värld, men inte samma destruktivitet utan mer rå och brutal skräck. Sådant där jag som jag gillar lite mer. Kommer vara tvungen att måla lite till här senare, det vet jag, väldigt enkelt och platt beskrivet än så länge, men det kommer, det kommer.

I dagsläget ligger manuset på 116 sidor, 74249 ord och 404621 vilket den som hängt med i räkningen kan se är ett minus. Men det är på grund av att jag raderat  15 sidor, 8069 ord och 50928 tecken av research.

Konkret så har alltså Ragnvald vuxit med: 6 sidor, 4813 ord och 26506 tecken.

Nej, det är inte mycket men det är mer än inget. Just nu är skapandet av Ragnvald som ett halvkasst one night stand på fyllan - ångsfyllt, oförstående lockande, fyllt med åtrå och massa ånger. Det innebär att jag känner en stark dragning till att skriva men jag känner att jag mår lite dåligt i det jag skriver, vill att många av de partier jag just nu försöker få ner ska bli överstökade eftersom dom är fyllda med så mycket ångest. Samtidigt ångrar jag mig hela tiden och får därför skriva om och skriva om och skriva om. Jag tror jag har skrivit mer än tredubbelt så mycket mot det som faktiskt står i manuset just nu.

Jag har i alla fall äntligen gått från västvärldens krig och destruktivitet till något helt nytt. Jag hoppas det tänder ett nytt ljus inför veckans författande.