Målning av Gilbert Williams
Det som betecknar naturandar är att de är väsen som
står i förbindelse till en viss plats i naturen. De förekommer framförallt i
mytologier och gamla traditioner, men även i många utvecklade religioner såsom
hinduism och tantrism. De förekommer som undergrupp inom andetron men är samma sak som de dödas andar och husandar. De skall inte heller
förväxlas med spöken eller gengångare. Även om de beskrivs som människolika i
sitt beteende visar de sig ogärna för människor.
Man kan hitta naturandarna i flera olika religioner, sägner, folksagor,
myter samt esoteriska sammanhang. Det finns en föreställning om att
naturandarna försvarar naturen och i många historier blir människor, som varit
goda mot naturen, hjälpta av dessa väsen. Det finns även historier om motsatsen, när
människor som hotar naturen blir oskadliggjorda. Det finns många
historier om kärlek mellan människa och naturandar, såsom nymfer eller älvor.
Dessa slutar oftast olyckligt då historierna står för den ouppnåeliga kärleken
och om den omöjliga partnern. Många naturväsen vill ingå förbund med människorna
för att komma i besittning av en själ då det sägs att de inte själva har någon
själ. Naturandar ses inte som andliga väsen utan verkar vara bundna till en
fast och kroppslig existens vilket är skillnaden mellan naturandar och spöken,
vars gestalt inte uppvisar någon fast struktur alls. Det innebär dock inte att
naturandarna inte kan skifta sin yttre gestalt då de allt som oftast har magiska krafter.
I västvärlden visar sig intresset för naturandar framförallt som underhållning i form av spännande berättelser, men ännu i dag finns det
människor som gör anspråk på att kunna iaktta och kommunicera med naturandar. Tron på naturandar är över lag mer levande i de nordiska länderna än i, bland annat,
Mellaneuropa. På Island har man fortfarande en så pass levande syn på naturväsen att man
inom samhället har plats för så kallade älvombud. Dessa är andekunniga
människor som kommunicerar med naturandarna innan man sätter igång med byggnadsprojekt.
Detta efter erfarenhet av maskiner som slutat fungera samt olyckor som man
förknippat med naturandars verk. Det är därför man kan se många annorlunda
vägdragningar då man undvikit att dra vägarna genom ställen som anses vara bebodda av
naturandar.
Den tibetanska buddhismen har blivit påverkad av den urreligion som
fanns tidigare då naturandar spelade en stor roll. Vissa av de ritualer som man använde för att blidka naturandarna finns fortfarande kvar i dagens religionsutövande. När
buddhismen först spreds i Tibet betvingades de tibetanska naturandarna för att
spridningen skulle kunna ske och dessa fick svära en ed. Som tack fick de naturandarna en roll
som beskyddare av Buddhas läror – Dharmapala.
Esoterismen som är ett svårdefinierat begrepp, syftar oftast på heliga
läror och dolda kunskaper knutna till hemliga sällskap, har i mångt och
mycket på sistone inriktat sig på tron att naturandar har en reell existens. Den
har mytologin som utgångspunkt men blandar allt som oftast upp det med inslag av
fantasy. Antroposofi är en andlig filosofi som vill hävda att det finns en
andlig värld som är objektiv, intellektuell och kultiverad. I antroposofin
integrerar man den gamla folktrons föreställningar om naturandar. Inom denna
genre försöker man återupprätta kontakten och samarbetet med hjälp av särskilt
begåvade människor. Olika intervjuer med naturandar har blivit publicerade
genom åren och dessa presenteras som distinkta varelser med eget namn.
Många har försökt att systematiskt indela naturandarna men har misslyckats
på grund av den mångfald som existerar. Olika föreställningar om dessa varelser
är knutna till lokala traditioner och den lokala utvecklingsprocessen vilket
gör att det är näst intill omöjligt med en enheltlig syn. Genom diverse
fantasyvärldar ökar ständigt dessa väsens existens då de är så nära de redan
existerande och går att förknippa med dem.
Om man gör en indelning efter elementen så kommer ”Moder Jord” in som
den högsta av gudarna. Hon kallas för Gaia, som är en slags modersgudinna. Hon
omfattar hela naturen men tron på henne utesluter inte tron på flera mindre
väsen så som kristendomens tro på den helige fadern gör. Under henne kommer
olika typer av elementandar.
Naturandarna är indelade efter de fyra elementen och anknyter till den
klassiska elementläran. De kan även hänvisas till elementandar eller
elementväsen och indelas i följande grupper:
Jordandar – gnomer, bergsandar, troll, irrbloss, alver, fauner och
dryader.
Vattenandar – Undiner, Näcken, nixor, sjöjungfrur, havs- och
flodnymfer, nereider och najader.
Luftandar – sylfer, ljusalver, stormandar och devor.
Eldandar – salamandrar hör ihop med drakar och lindormar
Källa: Wikipedia
Jag har en annan situation. För mig är det möjligt partner som jag har och uppnåeligt kärlek som följer mig resten av livet och sen vet bara jag vart jag tar vägen sen efter döden!
SvaraRadera