Naturandar

Målning av Gilbert Williams

Det som betecknar naturandar är att de är väsen som står i förbindelse till en viss plats i naturen. De förekommer framförallt i mytologier och gamla traditioner, men även i många utvecklade religioner såsom hinduism och tantrism. De förekommer som undergrupp inom andetron men är samma sak som de dödas andar och husandar. De skall inte heller förväxlas med spöken eller gengångare. Även om de beskrivs som människolika i sitt beteende visar de sig ogärna för människor.

Man kan hitta naturandarna i flera olika religioner, sägner, folksagor, myter samt esoteriska sammanhang. Det finns en föreställning om att naturandarna försvarar naturen och i många historier blir människor, som varit goda mot naturen, hjälpta av dessa väsen. Det finns även historier om motsatsen, när människor som hotar naturen blir oskadliggjorda. Det finns många historier om kärlek mellan människa och naturandar, såsom nymfer eller älvor. Dessa slutar oftast olyckligt då historierna står för den ouppnåeliga kärleken och om den omöjliga partnern. Många naturväsen vill ingå förbund med människorna för att komma i besittning av en själ då det sägs att de inte själva har någon själ. Naturandar ses inte som andliga väsen utan verkar vara bundna till en fast och kroppslig existens vilket är skillnaden mellan naturandar och spöken, vars gestalt inte uppvisar någon fast struktur alls. Det innebär dock inte att naturandarna inte kan skifta sin yttre gestalt då de allt som oftast har magiska krafter.

I västvärlden visar sig intresset för naturandar framförallt som underhållning i form av spännande berättelser, men ännu i dag finns det människor som gör anspråk på att kunna iaktta och kommunicera med naturandar. Tron på naturandar är över lag mer levande i de nordiska länderna än i, bland annat, Mellaneuropa. På Island har man fortfarande en så pass levande syn på naturväsen att man inom samhället har plats för så kallade älvombud. Dessa är andekunniga människor som kommunicerar med naturandarna innan man sätter igång med byggnadsprojekt. Detta efter erfarenhet av maskiner som slutat fungera samt olyckor som man förknippat med naturandars verk. Det är därför man kan se många annorlunda vägdragningar då man undvikit att dra vägarna genom ställen som anses vara bebodda av naturandar.

Den tibetanska buddhismen har blivit påverkad av den urreligion som fanns tidigare då naturandar spelade en stor roll. Vissa av de ritualer som man använde för att blidka naturandarna finns fortfarande kvar i dagens religionsutövande. När buddhismen först spreds i Tibet betvingades de tibetanska naturandarna för att spridningen skulle kunna ske och dessa fick svära en ed. Som tack fick de naturandarna en roll som beskyddare av Buddhas läror – Dharmapala.

Esoterismen som är ett svårdefinierat begrepp, syftar oftast på heliga läror och dolda kunskaper knutna till hemliga sällskap, har i mångt och mycket på sistone inriktat sig på tron att naturandar har en reell existens. Den har mytologin som utgångspunkt men blandar allt som oftast upp det med inslag av fantasy. Antroposofi är en andlig filosofi som vill hävda att det finns en andlig värld som är objektiv, intellektuell och kultiverad. I antroposofin integrerar man den gamla folktrons föreställningar om naturandar. Inom denna genre försöker man återupprätta kontakten och samarbetet med hjälp av särskilt begåvade människor. Olika intervjuer med naturandar har blivit publicerade genom åren och dessa presenteras som distinkta varelser med eget namn.

Många har försökt att systematiskt indela naturandarna men har misslyckats på grund av den mångfald som existerar. Olika föreställningar om dessa varelser är knutna till lokala traditioner och den lokala utvecklingsprocessen vilket gör att det är näst intill omöjligt med en enheltlig syn. Genom diverse fantasyvärldar ökar ständigt dessa väsens existens då de är så nära de redan existerande och går att förknippa med dem.

Om man gör en indelning efter elementen så kommer ”Moder Jord” in som den högsta av gudarna. Hon kallas för Gaia, som är en slags modersgudinna. Hon omfattar hela naturen men tron på henne utesluter inte tron på flera mindre väsen så som kristendomens tro på den helige fadern gör. Under henne kommer olika typer av elementandar.

Naturandarna är indelade efter de fyra elementen och anknyter till den klassiska elementläran. De kan även hänvisas till elementandar eller elementväsen och indelas i följande grupper:

Jordandar – gnomer, bergsandar, troll, irrbloss, alver, fauner och dryader.

Vattenandar – Undiner, Näcken, nixor, sjöjungfrur, havs- och flodnymfer, nereider och najader.

Luftandar – sylfer, ljusalver, stormandar och devor.

Eldandar – salamandrar hör ihop med drakar och lindormar

Källa: Wikipedia