Personlightetstest - karaktärstest

När jag inte skriver på Alvhilda jobbar jag som jobbcoach för arbetslösa. Ibland gör jag tester för att hjälpa olika personer komma på vad de vill arbeta med. En av de tester jag brukar göra är ett personlighetstest. En dag när jag gjorde det med en deltagare kom jag på att det borde vara ett ypperligt redskap att använda för att fördjupa sig i sin karaktärs personlighetstyp.

Många tips finns att man ska försöka ställa intervjufrågor till sina karaktärer för att hitta dess personlighetstyp och fördjupa sig i dess sätt att vara. Varför inte låta ett program ställa frågorna och man svarar så som ens karaktär hade tänkt, och då får man fram den personlighetstyp som testet avgör. Det kan hjälpa en att fördjupa sig i karaktären eller helt enkelt avfärda sådant man inte tycker stämmer och tänka om i vissa frågor.

Jag gjorde testet åt Alvhilda. Det var mycket intressant och ensidigt, eftersom hon är så pass speciell.
Här är hennes resultat:

Introvert – stillsam, sitter ofta för sig själv eller med en person, längre skrivna meddelanden istället för personlig kontakt. Om hon säger något under ett möte, är det ofta idéer som hon på förhand har lagt ner tid på att tänka igenom.
Förnimmelse – börjar med fakta och konkreta exempel, detaljrika förslag med idéer som är realistiska och baserade på praktisk erfarenhet, bra på att förbättra förslag och lösningar, ser till att den fastställda agendan följs under möten.
Tänkande – kort och koncist, undersökt fördelar och nackdelar för varje alternativ, intellektuellt betonat, kritisk och objektiv, logiska och opersonliga argument, betraktar gärna de mänskliga faktorerna som något som bara behöver tas med i beräkningen i sista hand, när de sakliga frågorna är beslutade.
Värderande – värdesätter planer med strama tidsramar, vill informeras snarast om ändringar, förväntar sig att andra runt omkring genomför sina uppgifter inom avtalad tid, ger klart uttryck för sin ståndpunkter och beslut, fokuserad på de uppgifter som ska utföras.

Detta är en mycket bra bild av henne, jag känner igen allt och det verkar som om jag känner henne ganska väl nu. Inget kom som en chock utan beskrivningen var på pricken, så på pricken att när jag läste det motsatta mot "tänkande" som hon fått full pott på, alltså "känslig" som hon fått noll på, började jag skratta. Det är så långt ifrån henne som det bara går att komma men jag tror det ringar in en annan karaktär väldigt bra. Undrar om någon av mina testläsare känner igen vem som beskrivs här under:
Känslig – När hon presenterar ett förslag försöker hon ofta göra det så att hon uppfattas som en social och vänlig person. Hennes förslag präglas av att hon har undersökt hur förslag till lösningar påverkar alla involverade parter, och om hon ska bli övertygad om att andras lösningar är bättre, ska dessa läggas fram på ett entusiastiskt sätt med fokus på hur de nya lösningarna gynnar alla parter. Hon är oftast först med att presentera det som alla kan enas om. Om hon ska engagera sig i andra uppgifter än de hon har tänkt sig, måste dessa ofta innehålla delar som engagerar henne personligen. Hon betraktar gärna de logiska och objektiva faktorerna som något som bara behöver tas med i beräkningen i sista hand, när de mänskliga aspekterna har beslutats.

Hoppas någon annan också finner det givande att personlighetstesta sina karaktärer, var jag hittade mitt test? här!

Börjar närma sig slutet av resan

När jag skrivit om hela trilogin den här sista gången har jag valt att ha testläsare under skrivandets gång. De har alltså varit med i alla vändningar, för det har varit några under slutet, och gett spontana utlåtanden för varje kapitel. Allt ska avslutas nu på lördag då vi ska ha en Alvhildacirkel. Jag har bjudit hem alla mina testläsare på middag och fika. Vi ska prata om böckerna och vi ska stöta och blöta intrig, syfte och bästa linje att jobba med. Det gör att det känns mer levande i arbetet, när läsarna redan innan det är hugget i sten, får säga vad de tycker och påverka storyn. Självklart är Alvhilda i grund och botten mitt projekt och det är jag som bestämmer, men deras stöttning har varit ovärderlig. De har uttryckt när det varit vagt och de inte förstått riktigt vad jag menat. De har uttalat sig om karaktärers trovärdighet, sceners intresse och de har ifrågasatt mig när de inte riktigt trott att jag vetat vad jag skrivit om. Det är sådant som får mig att utvecklas och lära mig mer om skrivandet. De har även gjort annat, de har talat om vad som funkar och ropat till vid riktigt bra partier. Här har jag gjort ett axplock av deras tyckande under läsningen:

Först övergripande angående storyn
Bra twist måste jag säga
Aha spännande förklaring, spännande utveckling.
Ahh, kul att se från en annan vinkel, nu drar det ihop sig.
Kärleken
Jag tycker att relationen mellan NN och NN är fängslande beskriven
Bra sexakt, adekvat för språket och berättelseandan.
Väldigt bra skriven erotik!
Skräcken
NU var det mörkt och blodigt,
Huga, skräckfilmskänsla.
Sova med fienden:), bra vampyrkänsla.
Hehehe kan man vara mer död än död?
bra våldsscener med lagom äckelkänsla, inget förhärligande
Inte att förglömma - humorn
Kul kapitel! Skrattade faktiskt högt ett par gånger
Fortfarande roligt, och mycket intressant

  Fortsättning följer efter helgens spännande cirkel 

Alvhildas 2012

När 2012 startade trodde jag att jag hade allt klart för mig och jag såg framför mig att Alvhilda och hennes efterföljande böcker skulle bli klara under året. Första boken fick åka till förlag för att se om storyn hållde och det gjorde den på sätt och vis. Inte i tryck men en grund som var intressant. Det var hantverket som behövde slipas. Det är det som har skett under 2012. Första boken har nu fått vara hos lektör och skall skrivas om efter de tips som kommit in därifrån.

Både de andra böckerna har skrivits om helt från grunden och ökat i storlek. Alla delar har blivit testlästa kommenterade. Sammanlagt har hela trilogin ökat med ungefär 157353 ord och 701047 tecken. Det första arbetet under 2013 kommer vara att se över så det är rätt tecken och rätt ord som böckerna ökat med.

Alla böcker kommer ha varit hos lektör och fått sig en rejäl omgång och utlåtande om helheten skall kunna hjälpa till att bygga upp dem inför framtida tryck.

Trilogin skall få åka till förlag igen och få sin dom. Denna gången som helhet och inte bara med första boken.

Jag ser fram emot 2013, det känns som om det kommer att bli Alvhildas år.

God fortsättning till er alla skräck- och mystikälskare där ute.

Klar för den här gången

I augusti började jag denna redigering av hela Alvhildatrilogin. Jag jobbade om första boken fick den genomläst av mina testläsare, ändrade ytterligare en gång och fick den korrekturläst innan jag skickade till lektör. Sedan tog jag mig an den andra boken. Jag hade tänkt göra som med första, att bara egentligen ändra lite i den redan färdiga texten. Alvhilda del ett växte under sin redigering med elva sidor. Då tog jag bort vissa kapitel och ersatte dessa med nytt material samt att jag tog bort karaktärer med mera. Lektören säger att det saknas minst femtio sidor så mitt arbete med denna bok är att hitta dess, jag är osäker på vart jag kan ha lagt dem, men jag är bra på att hitta på saker så det ska nog gå vägen.

När jag började med Steven, alltså andra boken i trilogin, för den här gången märkte jag att det inte fungerade att skriva i den färdiga texten. Istället började jag egentligen om på nytt. Det var ett skellett men jag satte på kött, muskler, fett och drag. Jag skrev helt enkelt boken igen där det färdiga bara var en suddig karta. Jag hade alltså 83sidor att leka med men när jag var klar hade jag ökat boken med:

 155 sidor!

Tacka sjutton att jag inte hann med min deadline. Jag var redan en månad sen efter Alvhilda. Jag skrev lite drygt hälften av Steven under NaNoWriMo men som ni ser så lyckades jag inte ens komma upp i den pott jag hade när jag var klar i den utmaningen. Jag avslutade nämligen den utmaningen på 100 000 ord, vilket jag känner mig ganska nöjd med. Jag kastade mig nämligen över Ragnvald efter halva tiden och körde på. Han hade samlat på sig ungefär 60 sidor när jag började. Det saknades en del delar här och där som jag skulle fylla på med. Jag skrev det sista ordet på sista delen vid två på natten till juldagen vilket kändes bra eftersom jag ville vara klar innan jul. Jag valde att se juldagen som jul för i år, trots att alla julklappar redan var öppnade vid den tiden. Jag fyllde på sista boken med: 

Lite drygt 300 sidor under loppet av mindre än 1½ månad.

Jag har låtit Ragnvald på härja fritt under tiden jag skrivit. Jag har följt stickspår, jag har hängt med i nya tvister som jag inte riktigt vet hur jag ska fläta samman och nu återstår det en hel del avrättningar. Jag måste nämligen ta död på så väldigt många älsklingar. Jag vet redan många av de kapitel som skall strykas men jag har som tur är en testläsargrupp som jag ska ha seminarium med i januari. De kommer då kunna ge mig sin syn på vissa spår som dykt upp i boken.

Nu ska jag ge mig i kast att redigera Steven ytterligare en gång innan jag känner mig redo att få den genomläst av lektör. Sedan blir det minst två redigeringar av Ragnvald, en raderarredigering och sedan en textredigering.

Det här med att skriva och författa, det är en oändlig historia men mycket spännande.

Alvhilda dansar i absinten

Han log och lutade sig framåt medan han ställde ett glas vid min plats och hällde en grön vätska i botten.
”Jag erbjöd bara er kära vän att lära känna den gröna fen.”
”Den gröna, vad?” Han lyfte blicken och såg in i mina blå ögon.
”Den gröna fen.”
”Alvhilda?” Han skrattade till och reste sig upp.
”Det var ett nytt namn på henne, vi har alla våra egenheter.” Han visade hur vi skulle lägga socker på en bladformad metallsked som lades över vårt glas. Han lät sedan isvattnet sakta droppa ner i vätskan i botten på glaset. ”Om herrarna nu studerar sin absint kommer ni snart få se den gröna fen dansa i louchen.” Leende lämnade han vårt bord och jag kände hur nyfikenheten tog över.

Jag såg hur den stora glasbehållaren dröp av kondens medan de små kranarna droppade, långsamt, i glaset framför oss. Min blick var fäst i den klara gröna vätskan där jag snart kunde urskilja min Alvhildas vackra energi, dansa. Jag lät mitt finger stryka längs med sidan vilket bildade ett streck i den kyliga, fuktiga ytan. Hon fanns någonstans just nu och någon dag skulle vi vara tillsammans igen men. Hennes dans förvandlade snart den klara vätskan till en mjölkig dryck.
”Du blir sorgsen av absinten. Hur kommer det sig?” Jag mötte Johns blick där han satt med en cigarr och studerade mig.
”Jag ser Alvhilda dansa i drycken.” Han skrattade åt mitt svar och doppade ett finger i sin absint och stoppade sedan droppen i munnen.
”Det är gröna fen du ser, inte Alvhilda.”
”Vem säger att Alvhilda inte är den gröna fen.” Han skrattade åt mitt svar och drog ännu ett bloss på den cigarr han sett till att bli bjuden på.
”Det är dags för dig att hitta ett tidsfördriv som håller dig ifrån att deppa ihop angående din Alvhilda. På det här sättet kommer jag dö av tristess innan vi nått fram.”

Läser

Bild lånad från APG 29

Nu har jag lagt sista ordet på andra delen för den här redigeringen. Nu ska jag in och lägga till två bitar i den sista delen för att göra allt komplett inför den sista finputsningen till lektören. För att komma in i känslan måste jag grotta in mig rejält i det som redan är skrivet, så jag är på samma våglängd som resten av boken.

När jag läser uppstår samma känslor som första gången jag skrev det, kärleken blommar upp och jag blir så varm inombords när jag tänker på huvudkaraktären och hans svårigheter.

Men, frågan är ju, älskar alla honom? Kan han beröra allas hjärtan eller är det bara mig han når? Är tempot för långsamt jämfört med de tidigare snabba berättelserna där allt hände i rasande fart? Jag vill inte att man sak tröttna och jag vill att man ska förstå.

Vi får hoppas jag lyckas, hittills har två testläsare varit positiva, så det kanske inte bara är jag.

Alvhilda får smisk

Igår fick jag tillbaka utlåtandet från en lektör som läst igenom och granskat hela manuset. Det finns mycket förbättringspotential, många saker som han sagt som jag kan göra om och bättre. Vissa saker som har fått mig att fundera om jag alls kan leva upp till då han vill ha avslöjanden från senare böcker i trilogin. Det ska bli spännande att se hur jag löser alla de trådar han vill fläta in och hur jag förtydligar alla de färger han vill få fram

Många gånger brukar man säga att man behöver tre gånger så mycket positiv feedback för att kunna ta kritiken på sin skapelse men jag ser inte kritik, jag ser förbättringspotential. Kan det ha att göra med att det är två meningar som lyser igenom, som stöttar upp hela bygget, nämligen:

Du har talang för det här.

och

Som story är den unik och har en bra grundstomme.

  

Resten är i dagsläget ett diffust ludd som jag skall försöka reda ut när jag skrivit färdigt Stevendelen.

Men nu har jag inte tid att sitta här och skriva, jag har annat att skriva, nämligen manuset till Steven.