Positiv kritik uttalat i förvåning

 Bild lånad från Tassar och morrhår  - * - Bild lånad från Loveys

Det här med att få positiv kritik från vänner och nära släktingar. Många gånger kan jag ha svårt för att ta till mig det positiva från dem, det negativa, inga problem. Det är ju ärligt och jag kan lära mig och bli bättre. Det positiva däremot, det tar jag  mer med en nypa salt. Klart de är snälla, de är ju mina vänner eller släktingar, de kanske rent av ljuger för att vara snälla. Men - om det sägs med en förvånad underton då tar jag det till mig. Uttal som:

Jag blev positivt överraskad.

Vad bra du skriver och vilken annorlunda handling.

 Det är när ett utlåtande från en person jag känner börjar på det sättet, som jag vet att personen verkligen menar det dom säger, eller skriver. När det kommer positiv feedback från främmande personer kan jag ta det seriöst direkt, för de har inget att vinna eller förlora på att säga det dom säger. Därför blev jag väldigt rörd av kommentarerna jag fick här inne av Naftalin, för henne har jag aldrig talats vid med tidigare. Därför väger hennes ord väldigt tungt när jag värderar mitt skrivande och Alvhilda.

Sträckläste det som fanns och längtar efter mer!

Ser med stor förväntan fram emot att sluka dina verk när de finns att tillgå.

Eftersom de vänner jag haft som uppenbarligen inte förväntade sig storverk av mig, reagerade som de gjorde, väger deras ord väldigt tungt också. Att de dessutom kommit med konstruktiv kritik om saker de tycker jag borde ändra, väger det ännu tyngre.

Hur tänker ni själva när det handlar om kritik, positiv, konstruktiv eller bara allmän?