Läser

Bild lånad från APG 29

Nu har jag lagt sista ordet på andra delen för den här redigeringen. Nu ska jag in och lägga till två bitar i den sista delen för att göra allt komplett inför den sista finputsningen till lektören. För att komma in i känslan måste jag grotta in mig rejält i det som redan är skrivet, så jag är på samma våglängd som resten av boken.

När jag läser uppstår samma känslor som första gången jag skrev det, kärleken blommar upp och jag blir så varm inombords när jag tänker på huvudkaraktären och hans svårigheter.

Men, frågan är ju, älskar alla honom? Kan han beröra allas hjärtan eller är det bara mig han når? Är tempot för långsamt jämfört med de tidigare snabba berättelserna där allt hände i rasande fart? Jag vill inte att man sak tröttna och jag vill att man ska förstå.

Vi får hoppas jag lyckas, hittills har två testläsare varit positiva, så det kanske inte bara är jag.

Alvhilda får smisk

Igår fick jag tillbaka utlåtandet från en lektör som läst igenom och granskat hela manuset. Det finns mycket förbättringspotential, många saker som han sagt som jag kan göra om och bättre. Vissa saker som har fått mig att fundera om jag alls kan leva upp till då han vill ha avslöjanden från senare böcker i trilogin. Det ska bli spännande att se hur jag löser alla de trådar han vill fläta in och hur jag förtydligar alla de färger han vill få fram

Många gånger brukar man säga att man behöver tre gånger så mycket positiv feedback för att kunna ta kritiken på sin skapelse men jag ser inte kritik, jag ser förbättringspotential. Kan det ha att göra med att det är två meningar som lyser igenom, som stöttar upp hela bygget, nämligen:

Du har talang för det här.

och

Som story är den unik och har en bra grundstomme.

  

Resten är i dagsläget ett diffust ludd som jag skall försöka reda ut när jag skrivit färdigt Stevendelen.

Men nu har jag inte tid att sitta här och skriva, jag har annat att skriva, nämligen manuset till Steven.